Landade på Arlanda igår och insåg från luften att Stockholm är min stad och att den skulle kunna få plats i min ficka. Staden som verkar så lagom stor var så lagom liten uppifrån. Kände mig frän och cool med mitt blaskiga kaffe på planet. Hade ett fruktansvärt sug efter sommar i storstaden. Men när man då kommer hit med förhoppningar och drömmar tackas man med fullt väder och indisk mat. Indiska maten var förövrigt god men man vill ju liksom grilla eller nåt annat svensk - sommar - aktigt.

Det enda vi har gjort i Frankernas rike är att leva som människomassa. Vi har liksom inte gjort ett skal på en hel vecka. Mormor var nöjdare än Nalle Puh med en stor honungsburk, men vi andra fick lite tuppjuck och började sjunga meddleys eller vad det nu heter.

Imorn är det bröllop och parader om en vecka midsommar och sedan bär det av ner mot kontinenten igen. Skulle kanske inte skada med LITE mer tid i Svedala, men man ska ju inte klaga.