C'est ne pas grave, c'est la vie mon ami. Nous n'allons pas mourir aujourd'hui.

Jag var gift när jag var fem år. Det var ett fint simpelt bröllop i Max hus i Frankrike. Det var också lite motvilligt giftemål från Max sida. Jag tror egentligen att det var ett påhitt som sedan glömdes bort. Vi hade inte ens en präst.
Jag var omgift runt 7 igen men denna gång med min kära vän Eleonora. Vi bråkade lite om vem som skulle vara brudgum. Tillslut gav jag efter, det kändes rätt för jag var längre och det är ju så det ska vara. Det här bröllopet ägde rum på mitt land och det var en ganska regnig dag.
Nu är jag gift med Frö eller vi är i alla fall Mr och Mrs men ett bröllop har inte ägt rum.
Alltså har jag gift med min bästa vän vid den tidpunkten. Jag har inte skilt mig med någon av dem. Det behöver jag inte heller eftersom det inte är officiellt. Men dem, giftemålen, är bevis på VÄNSKAP. Vänskap är fett värt!

åh söting va jag saknar dig! nej, vårt giftermål är så himla givande och total-värt att vi inte behöver bröllop, DET är äkta vänskap :) forever and always! <3